Livet swishar en verkligen förbi medan man försöker hålla ihop livspusslet (och sig själv). Förra veckan var det tre stycken årsdagar som inträffade.

 

Det var fem år sen jag fick lov att ta farväl av min fina farmor. Jag har aldrig upplevt sån saknad till en annan människa, vissa fredagar påminns jag av det var då jag brukade ringa henne. Antingen på min lunch eller hemvägen. Vi hördes också flera gånger i veckan fast med meddelanden. Hennes sista meddelande till mig var "Klok mor" med ett rött hjärta till. 
Jag har heller aldrig upplevt sån sorg, det är få saker som gör mig riktigt blödig och hon är en. Men, löjligt nog, så finner jag en form av trygghet och tröst i tanken av att hon ändå finns med mig fastän jag inte kan se henne. Därför vill jag gärna tro att hon är som ande och finns med mig (och pojkarna) när vi ska sova, eller när jag är sjuk och känner mig riktigt ömklig. Även om jag skulle få en mindre hjärtattack så vill jag inget hellre än att få nåt form utav tecken på att hon är där. 

Senare under veckan var det min & V's 15:e årsdag och femte bröllopsdag. Enligt tradition firades bröllopsdagen med en fest med några vänner, där festens tema för årsdagen i år var trä. Otroligt knepigt tema att klä sig efter! Men efter många och om, så landade jag i en skolnörd. Köpte en trälinjal, lånade fluga och hängslen av V och lindade in glasögonen i vitt plåster och TADA!!

 

Hemmet var inte heller så lätt att göra "trä-igt". Men vi nöjde oss med att duka fram snacks och tilltugg på träbrickor, sen letade jag fram olika spel som bestod av trä och  "träd-skivor" som jag brukar ha utomhus under sommaren. 
Det blev en kul kväll med spel och mycket dans! Följt av en heldag på soffan såklart.