Tack hoppgungan!

Idag blev jag inringd till ica't klockan åtta, och 8:31 stod jag i kassan jobbade. Rätt grymt gjort va?
Efter jobbet blev det hemgång till mina fina killar. Är sån härlig känsla att få komma hem till dom. Särskilt när B kommer springandes emot en med en kram och G sprattlar och skrattar när han ser mig. Och V's puss är inte så schåpig den heller!

Mys, mellis och sen tog vi en prommis. Hamnade på ica (haha!) så B fick se vart mamma jobbar och handlade lite.
När vi kom hem tog vi fram hoppgungan, och den gjorde verkligen min dag. G är en väldigt lugn kille, väldigt med och pratglad men lugn som en filbunke. Inge ivrig på att stå, krypa eller ta sig fram. Tillskillnad från B som skulle hoppa heeeeela tiden så man fick mjölksyra i armarna.
När vi satte G i hoppgungan så blev han först lite skeptiskt, men sen började han hoppa och tjoa! Han tyckte det var så kul! Och när storebror B kom och kikade och lekte med G så skrattade G så han kiknade! De verkligen LEKTE tillsammans för första gången. Skrattade tillsammans. De var kompisar. Bröder!
Mitt mammahjärta kunde inte hantera alla känslor och jag blev tårfylld (såklart).
Den stunden de hade tillsammans och att jag var med och fick uppleva det, det kommer jag aldrig glömma. Det var verkligen oförglömligt.

Benjamin, Gabriel, Livet | | 3 kommentarer |

Anpassningstid

Första arbetsveckan har gått riktigt bra. Mycket bättre än förväntat. Hade förväntat mig behöva ta små gråtpauser under kassan för saknaden av mina små. Men jag har varit så inne i jobbet och tyckt att det varit kul så det har inte behövts lyckligtvis! Tror inte mina chefer hade varit så nöjda med mig då, och det fick jag höra att de var idag. Nöjda med mig alltså. Kanske därför jag fått jobba 20 extra timmar...

Det har gått bra för V och pojkarna oxå. Vid en läggning hade lilla G inte varit så nöjd, men det är ju omställning för pojkarna oxå såklart. Kommer ju ta tid för oss alla att vänja oss med detta.

Mys & skratt-tid tillsammans har aldrig varit viktigare känns det som❤️

Benjamin, Gabriel, Livet | | Kommentera |

Dag 2

Förutom att man måste jobba helger så är nog det här med oregelbudna tider en rätt bra grej när man har barn. Om man är två vuxna. Som idag t.ex så jobbade jag 12-18 bara, det innebar att jag fick vara med mina pojkar heeela morgonen! Ända fram tills deras lunchtupplur, då var jag tvungen att gå. Sen sover dom lite (B sover i snitt ca 2tim och G varierar mellan 30
min (som är vanligast) upptill 2 tim (sällsynt!). När jag kom hem var det mysdags och sen sovtime. Så jag missade "bara" 4 tim med dom idag, hur många gör det på sin arbetsdag? Vanligast är väl typ 9 tim?
Kommer bli knepigt sen när V börjar jobba men det är ett senare problem. Nu tänker jag försöka njuta av det som är och känslan av att jag nästan får ha min kaka och äta den oxå!

Imorgon börjar jag inte förrän kl.19, jätte sent och det är bara ett upplärningspass så det är ingen tid jag kommer ha i framtiden. Så jag kommer få heeeeeela dagen med mina pojkar, sen vid B's läggdags så får de klara sig utan mig. Helt ok!

Mammahjärtat värker av saknad när jag är ifrån dom. Men men. Det är väl "nyttigt" på nå vis..........

Benjamin, Gabriel, Jobbet, Livet | | Kommentera |
Upp