Renovering på g...

...igen! För drygt ett år sen stod jag och målade och donade i vårt nya hem. Att säga att jag har en déja vu-känsla är en underdrift, men fan va fint det blir :) Älskar känslan när all tapetsering, målning och möblering är klar och man får småfixa lite med detaljerna tills man pustar ut och ba "aaaah"...


Vår fondvägg (vitgrå tegeltapet) är uppe och väggarna är målade vita. Vardagsrummet är alltså redan klart! Mycket tackvare Mannens underbart snälla mamma som tapetserat åt oss <3 Med hjälp av hans syster & hennes lammkött! Så nu kan vår nya soffa få komma hem!

Vi har också påbörjat målningen på den dalablåa träpanelen i hallen, och jaaa den blir vit. Antikvit ;) Sen har vi bara sovrummet kvar.

 

 

Fortsättning kommer följa!

Har tagit förebilder med kameran, visar allt när bitarna börjar falla på plats.

I hemmet | | Kommentera |

Roadtrippar

Lägenheten är nu officiellt såld. Infon om vår flytt till Avesta är publicerad på både fb och instagram. Och vi har passerat Umeå för några mil sedan och har ungefär 20 mil kvar till Sundsvall (donken).

Ikväll sover vi (som jag tidigare sagt) hos Emil & Sara, och imorn sover vi i vår nya lägenhet för första gången :) Längtar!

 

Livet | | Kommentera |

Elin & Daniel

Nu är allt nedpackat och klart. Det enda som finns kvar är att sova och låta morgon dagen komma.
Flyttgubbarna kommer vid 8-9, och vid 10 ska vi vara på banken med köparen och sen ska vi bara käka sen åker vi. Nej, sen flyttar vi. Till Avesta! Helt sjukt. Flyttdagen är här.

Jag har lääänge bara sett fram emot flyttdagen. Bara fokuserat på de positiva, har inte riktigt låtit mig känna vad som jag lämnar kvar. Eller rättare sagt vem jag lämnar kvar.
Elin. Min underbara vän. Vore det inte för henne så skulle jag inte ha trivits alls i Skellefte. Vi har umgåtts så gott som varje dag. Har det inte varit för träningarna på vardagarna så har vi lekt på helgerna. Vi två och våra män. För jag ska inte glömma Daniel! En otroligt omtänksam och givmild kille. 
De har tagit med oss på alla event, presenterat oss för deras vänner och fått oss att känna oss delaktiga. Dom gav oss ett socialt liv!

Och det var inte förrän ikväll som det slog mig att det var dags att säga hejdå till dem, på riktigt! Det är så jobbigt att säga hejdå när man inte har en aning om när man ses nästa gång. Men det är inte sista gången vi ses, och det är det som är det väsentliga <3

 

Livet | | En kommentar |
Upp