Och det fortsätter att gå bättre för honom. Hans nya fröken M är så bra, jag är så tacksam för henne. Många fröknar idag "tror inte på" NPF-diagnoser så jag va jätte rädd att G skulle få en sån typ av fröken, som skulle vara väldigt sträng och trångsynt. Men fröken M är helt fantastik och så tillmötesgående med G. 

Han hade efter en rast inte velat gått in, fastän de skulle ha matte som han tycker mycket om. Och han vägrade släppa ekollonen han hittat. Så M föreslår till honom att ta med ekollonen in till mattelektionen och använda dom att räkna med. SÅÅ bra!! Han hade gått in direkt då. 

Matte är som sagt ett av hans favoritämnen, han ligger över vad han ska behöva kunna. Han är snäll och hjälpsam mot sina klasskamrater. Är väldigt självmedveten om att han kan få lite mundiarré när fröken pratar, och sa självmant att han ville bli bättre på det och på att sträcka upp handen. 

Svenskan tycker han är svår så han får lite extrahjälp. Det är ju vanligt att blanda ihop b och d, men kanske inte a och ö. Så hemma får vi bli bättre på våra läsningsrutiner och utmana G lite mer, bara fråga vart ett visst ord är eller vad det är för bokstav man pekar på.