Out of sight, out of mind

Hjärnan är bra rolig. När jag körde in till Västerås igår så tänkte jag på att mitt sötsug var som borta. Fanns inget sug till varken smågodis eller ens en liten chokladbit, och jag hade inte haft det sen helgen. Vilket gjorde mig väldigt glad, jag kände mig trygg i min kropp. Det var som att jag kände i hela mig att min "målkropp" var mer än bara ett drömmål, det var ett realistiskt mål som jag nästan kunde ta på och uppnå! Tanken om att hoppa över helgens cheatday slog mig. Iaf att skippa godis och snask, men att äta nån annan mat känns okej. Lite lagom crazy det ;)

Sen hemma hos farmor serverades det födelsedagstårta. Prinsesstårta. Grädde, marsipan och en krämig fyllning. Guuuud va det vattnades i munnen! Jag äääälskar gräddtårtor. Älskar allt som har med grädde att göra. Så som att knäppa med fingrarna var sötsuget tillbaka, nu när gräddfrestelsen stod framför mig. Bara för att den var DÄÄÄÄR!! Mitt framför mig! Då började bilden om min målkropp vobbla. Även fast jag inte tog en bit (nöjd!) så kände jag mig besviken på mig själv, bara för att jag var såååå sugen igen. Inte förrän dagen efter blev jag som nöjd över att jag inte skar upp en bit och gluffsade i mig, för att sen sitta och ångra mig hela kvällen.
Men nu längtar jag dock till lördagsgodiset....