Ensam mamma, mamma, mamma

Många bollar i luften i helgen så jag & pojkarna hann träffa V kanske typ fem timmar totalt. Det vi gjorde tillsammans var lördagens playdate hos Kallecka i Hökåsen. Vi grillade hamburgare på deras baksida, grilldebuten är man ju inte seg på att haffa. Efter maten fick barnen lördagsgodis förutom lilla nio månaders Julia som vi hade med färska hallon till. Vi päron nöjde oss med kaffe. Sen åkte papporna iväg på årets första fotbollsmatch, efter det såg vi inte V förrän måndag morgon. 
(null)

Jag & pojkarna var kvar hos Kallecka en stund innan vi åkte till deras farmor och hängde där tills det var dags att gå och sova. Kl.20 sov båda pojkarna och jag tvingade upp mig själv för att få njuta av lite lugn och ro. Båda hade slagit rekord i att ropa på mig under hela dagen, de sa "mamma" ungefär 3 ggr/sekunden. Mamma, mamma, mamma? Mammaaa!! 
Jag fick tuppjuck på dom! Särskilt på G som kan fortsätta säga "mamma" fastän jag svarat. Provocerarproffset. 
Vid framåt 21:30 tyckte mina ögonlock att det räckte. 

Kalas på söndagen. Jag & pojkarna åkte vid 11 redan för att få hinna umgås med Linda och familjen innan alla gäster skulle komma. B var som ett plåster på mig. G dök in och lekte men B släppte inte taget om mig. Pratade jag med någon var han upp i ansiktet på mig och skulle klappa kinderna eller gosa kind mot kind. Mysigt till en viss gräns men sen blir det rätt påfrestande. Så när han väl började leka kurragömma med alla andra så andades jag ut, la mig ner på soffan för alla gäster hade åkt. Förutom bonusfarmorn. 
När jag la ner mig på soffan och andades ut så frågade Linda om det var skönt, jag instämde fullt ut. Jag var sjukt trött och hemma hos Linda är jag avslappnad så det var inge konstigt för mig att lägga mig ner. Men det verkade bonusfarmorn ha nåt att tycka om för hon va inte blyg på att säga: föräldrar idag är så trötta. Eller om hon sa lata eller kanske bekväma. Minns inte vilken formulering hon använde men den var verkligen inte positiv.
Jag fick en chock. Tunghäfta. Ingen sa nåt. Jag ursäktade mig med att jobbat övertid och va själv med pojkarna. 
När jag kom hem och hade lagt pojkarna så slog det mig. Vem faaaan är hon att dömma mig? Kan hon dömma helamitt föräldraskap bara av den stunden på soffan? Blev så jävla lack... 
Hon är själv tre barnsmamma och föreskolelärare, slappnade hon inte av hemma hos någon? Hon borde väl va den sista att dömma och fälla en sån kommentar tycker jag. 

Båda pojkarna somnade i bilen på vägen hem. När jag väckte G tog det typ 15min innan han lugnande ner sig. Men jag va inte bitter, fick ju inte vara nära honom så jag startade dagens tredje maskin tvätt och fixade disken. När han hade lugnat sig så fixade jag middag. Ordnade söndagsbad och bäddade rent i sängen. Latmask som jag är.
Livet | |
#1 - - Master:

Ja du hjärtat, den kärringen hade nog jobbigast själv 🤬 Dig får man ju alltid säga till att du SKA vila o ta det lugnt så fort tillfälle ges ❤️ Kram

Svar: Jag blev så paff över hur man kan säga så till nån man inte känner. Skulle nån i min närhet säga det skulle jag få en tankeställare för de har ju en baktanke med det. Skatkärring.....
Mimmie

#2 - - Lina:

Kärringjävel. Punkt.

Svar: ♥️
Mimmie

Upp