Man får ha dåliga dagar

Vid lunchtid idag så kom den falska feberkänslan. Den kom så plötsligt så jag blev illa mående och fick andas djupt för att inte spy. Jag frös och fick svårt att koncentrera mig, missade enkla och basala saker på jobbet. Tur man har en handledare att bolla med och som har koll. 
Arbetsmoral tanten i mig tog en Treo och Alvedon och fortsatte jobba. Det är en magisk blandning. Min trolldryck. 

Efter jobbet hade B sin andra innebandy träning. Han har haft nedräkning hela veckan och var riktigt taggad. Helt oväntat så kom en av hans fotbollskompisar dit oxå, kul överraskning tänkte jag och en garanti till att detta träningspass oxå kommer bli bra. Men nä. Så fel man kan ha. 
Vi vet inte riktigt varför men han var inte nöjd med sin insats idag. När vi åkte hem sa han att det hade varit tråkigt och va nedstämd. Några i laget har redan spelat två säsonger och vissa är ett ålder så de har ett försprång. Sen har B spelat mer fotboll än innebandy så han kan mer där. Därför tror jag att alla de faktorer kom åt han idag, och därför kände han sig inge bra. Det eskalerade till att han inte va bra på nånting, att han glömmer saker ofta och inte kan komma ihåg saker. Att han är dum i huvudet, att han inte tycker om sig själv. Han var verkligen inte snäll mot sig själv 💔 Hur får man en sex åring att inte va så hård mot sig själv? 
Hoppas innerligt att han skakar av sig denna känsla och vill återgå till innebandyn med en nytändning nästa vecka. 

Hoppas kan man ju alltid. 
(null)