T.ex. Alla hjärtans dag, det har jag ju alltid gjort ett fuzz av. Förra året gjorde jag hjärtpannkakor (övade t.o.m.!) och hjärtformade jordgubbar. I år kom jag över en hjärtformad-chokladmedalj av en slump veckan innan, sen på själva hjärtedagen kom jag på att jag inte tänkt ut nånting annat. Jag hade glömt bort det helt och hållet. Hjärtat gick lite sönder. Så blev panikinköp av våffelsmet (är ju hjärtan i en ring) och deras favoritchips som jag gjorde ett litet paket av tillsammans med chokladmedaljen. De blev nöjda och glada lyckligtvis. Skönt att de är tacksamma och vet att det är tanken som räknas. Även när mammans tankar har varit nån helt annanstans...

 

Under eftermiddagen tog jag & G en prommis och lämnade chokladhjärtan till hans två bästisar. G visste inte vem av dem han ville välja att ge nåt till, för B skulle bara ge till en (S, står längre ned). Och man ska ju inte behöva välja vem som är ens favorit-bästis, så vi köpte till båda två och knatade över med dem.

Fick SMS av mammorna efteråt som skrev att de hade blivit så glada över hjärtchokladen. Min fina lilla G, så omtänksam. 

 

Sen var B på dubbeldejt! Våran grannflicka N är tydligen ihop med en fotbollskompis till B, och så är B ihop med N:s kompis S. Så de åkte och discobowlade tillsammans, huuur gulligt! Jag smällde nästan av! Men sen kan B tycka att sånt är jobbigt så jag/vi fick ju inte göra nån big deal av det, utan fick lov att hålla masken fastän jag ville ställa tusen frågor och följa med och titta. Fast det tyckte inte B var nödvändigt, utan jag fick stanna hemma. Tråkunge. 
N:s föräldrar var iaf med. De skjutsade kidsen och tog lite bilder och skickade så jag fick se lite iaf. 

Efter bowlingen kom B hem och åt sen drog han igen, till grannflickan N där S var och kom motvilligt hem vid 22.