Rar på alla vis
Ångrar sååå att jag inte tog farmors råd om att skriva ner det som barn säger eller gör som är lite extra kul. B kanske skulle uppfylla en pixiibok jämfört med G, för med honom känns det som att det är nåt var och varannan dag. Han ger en både grått hår och skratt.
Som t.ex. när vi kom hem från Spanien och det var dags att återgå till vardagsrutiner. Jag/vi lägger alltid fram kläder kvällen innan så det ska bli smidigare på morgonen, och som alltid väckte jag G och sa att han kunde klä på sig medan jag gick ner och började med frukosten.
När han kommer ner ställer han sig bredvid mig och skiner som
När han kommer ner ställer han sig bredvid mig och skiner som
sol, han har bland de bästa morgonhumören som finns till skillnad från mig. Men trots att jag inte ens fått i mig morgonkaffet så får han mig att brista ut i skratt, för han hade tagit på sig MINA kläder!!

Mitt ribbade linne, strumpor och snake-jeans som ska sitta som slickade mot ben och rumpa 😂😂 "Men de passar ju!" sa han glatt. Vet inte om det är jag som har barnstorlek på kläderna eller om han kan ha vuxenkläder.
Det är tur att sånt händer just honom och inte t.ex. B, för G har inget emot att vara "pajas" eller bjuda på sig själv. Det rinner liksom av honom, medan B snarare skulle ta det personligt och bryta ihop mer eller mindre.
Som för t.ex. ca tre veckor sen, då var G på simskola med sin klass. Och sjukt nog så försvann Gs kläder, har mailat med rektorn som säger att hon aldrig varit med om det under sina sex år. Fritidsledarna hade hjälpt G att leta men de var helt borta, och de kunde ju inte låta honom åka bussresan hem i blöta badbyxor och handduk. Så han hade fått låna kläder av ena fritidsledaren, som är ca 185 cm och väger säkert kring 120 kg. De kavlade upp byxbenen och ärmarna på tröjan men G drunknade ju i det, så när han klev på bussen (sist av alla) så berättade fritidsledaren att det hade varit en väldigt rolig syn och att klasskompisarna hade skrattat. Men G hade bara flinat och konstaterat (till fritidsledaren) att han förstod att de skrattade åt honom. Han la ingen vikt i det utan bara påtalade det, vilket fritidsledaren berömde honom i att han kunde bjuda på det.
Dagen tar inte slut där. När de kommer tillbaka till fritids så ledsnar G på sin lugg, och smiter in på toaletten och klipper av den.
Dagen tar inte slut där. När de kommer tillbaka till fritids så ledsnar G på sin lugg, och smiter in på toaletten och klipper av den.

Detta är ingenting någon vuxen märker, tillskillnad från Gs storebror. Som kläcker ur sig det direkt när han kommer hem, som är ca 30 min före G. Så när G kommer hem frågar jag om han giort nåt särskilt idag. "Näää" svarar han. "Så du har inte klippt dig själv?" frågar jag och han tittar direkt på B. Golaren.
Lyckligtvis hade jag bokat klipptid till veckan efter. Va bara synd att det var veckan efter...
Jag reagerade också på att han har på sig extra-kläderna han har på skolan och frågar om det, och då kom han på att hans kläder försvann under simningen. Även fast "inget särskilt hade hänt" som var min inledande fråga 😅
Lyckligtvis hade jag bokat klipptid till veckan efter. Va bara synd att det var veckan efter...
Jag reagerade också på att han har på sig extra-kläderna han har på skolan och frågar om det, och då kom han på att hans kläder försvann under simningen. Även fast "inget särskilt hade hänt" som var min inledande fråga 😅
"Den där med smör på", som min farmor skulle sagt.