Tiden är en knepig sak. På ett vis känns det som att det var igår jag satt vid köksbordet och åt frukosten som vände lika snabbt som den kom ner, jag hoppade över Maya. V såg mitt ansiktsuttryck och slängde sig ur vägen så jag kom in till toaletten fortare. Tre dagar senare tog jag två graviditetstest som visade positivt.På ett annat vis känns det som att jag varit gravid i all evighet. Magen blir bara tyngre, bäckenbenen gör bara ondare och ondare. Ibland känns det som att svanskotan ska knaka till och gå av på mitten. Hormonranden blir tydligare och av nån anledning ser det ut som att jag har ett blåmärke kring hela naveln.Men om en månad (plus/minus 14 dgr) så kommer allt det försvinna. OM EN MÅNAD!!! Då är jag & V föräldrar och våra liv kommer ha förändrats föralltid. Maya undrar när hennes lillebror ska komma ut ;)