Sjukt

I tisdags var båda barnen äntligen feberfria och B planerades tom att gå till fsk dagen efter. FRÖJD! Han hade varit hemma 1v och klättrade på väggarna av rastlöshet och för att få komma ifrån sin ihärdiga skugga till lillebror. 

Vid lunchen sa jag till V att jag hade sån mensvärk så jag mådde illa. Men det är ju bara att ta sig igenom. Frisk luft gör alla gott tänkte jag och tog ut pojkarna. Tänkte att de fick styra vägen och sen ta en tripp till ica. 
När vi kom fram till ica vågade jag inte gå in för jag va rädd att kaskadspy i hela butiken.
Gick hem. Kändes lite bättre ute på gården. Så började B säga att han hade ont i magen. Jag svarade med att han inte ätit nå bra och frågar om jag ska hämta nåt, men han vill inte ha utan säger bara att han har ont i magen och piper. Samtidigt som jag tycker det är ett konstigt "sammanträffande" att jag mår illa och han har ont i magen så börjar B att spy. Mycket. 

Vi går in. Jag spyr. Hör av mig till V och uppdaterar men säger att han inte behöver komma hem, det går bra. 30min senare kallsvettas jag som en gris och B spyr igen. Råkar skriva i min, V’s o farmor Erikas chat att B spyr och V får komma hem nu. Två sekunder senare spyr jag och lyckas skriva det oxå. Både B & G sätter sig på sina rumpor framför toalettstolen som jag kramar och tittar på mig som en bioduk. B frågar om vi kan sätta oss och mysa i soffan snart, jag försöker säga ja att de kan vänta där på mig. Då kommer min vardagshjälte farmor Erika in genom dörren och tar båda pojkarna, jag fick gå upp på övervåningen och sen hörde jag att V kom hem.  
Vid 1630 gick jag upp på övervåningen, framåt kl.8 kom jag ner och kände mig smått mänsklig igen. 

Vi hann få en mysig stund ute iaf..
(null)
(null)
(null)