Sånt är livet

Oftast när jag inte bloggar så är det för att jag antingen har bloggtorka, har känt att jag varit mer av en "helgbloggare" på sistone eftersom det är då saker händer. Andra orsaken är för att jag inte priorterar det. 
Nu på senaste så har det varit en hel del kuligheter. Vi har haft mini-jul med pojkarnas farfar och den sidan av familjen, hemma hos oss dessutom då familjen som skulle haft den hos sig blev magsjuka kvällen innan. 
Vi har haft playdate hemma hos Ian och Ted. Jag har varit på julbord med jobbet. Varit och tränat med min kompis/PT Jennie. Pojkarna hade lucia på dagis. Jag blev överraskad med att få åka på Takida med våra bästa vänner på en kryssning. Ja, det händer en hel del kul saker. 

Och en del tråkiga dessvärre. Mitt hjärta går sönder för jag kan inget göra än att finns till. Vänner och kollegor som separerar, får missfall, hanterar sina missbruk, har tunga depressioner. Familjemedlemmar som opereras, åker till akuten från både höger och vänster, får infektioner i hjärtat osv. Sen sitter jag på mitt hörn och gnäller att jag har nå skit med kristallerna igen. Perspektivet...

Jag försöker stå stadigt, jag vill finnas där. Mitt hjärta går mer sönder om jag visste att nån led i tystnad för att bespara mig. 
Men min ork försvinner. Så jag prioriterar nuet och inte bloggen. Jag prioriterar att finnas till, räcka till och stå med starka ben ända tills styrkan pyser ur mig. 
Livet | |
#1 - - Master:

Tur livet innehåller både glädje o oro. Du är en sån person som man kan anförtro ❤️

Svar: Men taaack😍😍😍
Mimmie

Upp