Bättre än musik

När V kom hem från jobbet idag satt jag i fotöljen och hade stängt av alla ljud. Alla ljud som har en mute knapp dvs. Jag satt bara och lyssnade på ljudet när mina pojkar lekte på över våningen. Ett härligt ljud. Äntligen börjar vi komma dit, där de leker tillsammans och har kul! 
De ropade efter varandra, hittade på bus (hoppade i våran säng) och klädde de ut sig. B var Spiderman och G var hulken. De komminucerade med varandra och det tror jag just nu är Heureka stunden. G börjar bli bättre på att prata och göra sig förstådd. När B & han busar kan det ibland bli svårt att höra skillnaden på Gs läten, om det är glädjetjut eller panikskrik. Men nu säger han Nej Bebe eller Aaajj Bebe. Han är väldigt tydlig och det underlättar för B som inte menar att göra honom illa utan blir bara väldigt ivrig i leken. 
De fick sån bra stund tillsammans så ingen av de brydde sig när jag gick ut på en pw med grannen. Annars brukar alltid nån av dom bli lite små ledsen när jag går. Så det glädjer mig. Mycket! Tänk om de skulle finna trygghet i varandra, bli varandras bästa vänner. Det finns inte ord för hur mycket det skulle glädja mitt mammahjärta.
(null)