Men nu när V startat eget och träffar gammalmodiga läkare så känner han inte att det klär han längre. Sååå tråkigt! Jag förstår argumentet, det finns ju många tråkiga, gråa, gamla möss där ute. För tungpiercings är ju aldrig "rätt". När man är 18-isch så är det löjligt och man "förstår bättre sen". När man är 30+ är det en kris. Kan inte bara få vara en accessoar som t.ex hål i öronen som man tycker är snyggt heller. 

Men det är sjukt tråkigt att själva staven i tungan nöter på tandköttet väldigt mycket. När jag & V diskuterade så visade han mig hur långt ned hans gick, och mitt gick lika långt ner. Blev lite skrämd då faktiskt. Jag tar hellre ut min tungpiercing än mina framtänder. 

Sagt och gjort. Så nu är vi fria från metaller i munnen. Nu kommer inte våra tungor matcha när vi är pensionärer längre...  (haha!)

Kändes sååå sjukt konstigt att kyssas utan den där metallbiten. Våra tungor var som två hala, lena fiskar. Ovant.