För sinnesron

Jag försöker tänka att det finns dom som mår mycket sämre, de som har det mycket sämre. 
Andra dagar försöker jag acceptera hur jag mår och hur jag är. Det kanske är såhär jag ska må? Första gången jag gick till en psykolog var jag 13. Första gången jag åt antidepressiva var jag 14. Jag lyckades efter nåt år sluta med båda för jag fick lugn och ro i sinnet. Tackvare mycket hjälp.

Det var då och nu är nu. Jag känner mig inge annorlunda även fast jag vet att jag är det. Jag vet bara inte hur jag ska hitta tillbaka till det som ger mig sinnesro och lugn. 

Jag kanske bara ska acceptera detta och försöka leva med det och gör vad jag kan göra kring det. Få mig att försöka känna mig som supermom varje dag. Ta en stund varje dag och andas och bara vara jag, Mimmie. Njuta mer och inte låta små saker stressa upp mig så otroligt. Acceptera mig själv som jag är med min krokiga näsa, stora lår och instabila mående. 

31 år. När jag var 13 trodde jag allt sånt här var löst och man hade allt klart för sig..
Jag vill bara få må bra. Utan piller och psykolog.
1
Kia

Älskade bästa ungen min. Jag skulle göra vad som helst för att du ska "förstå" HUR BÄST du är ❤️❤️

Svar: Tack 💕 Vet att du tycker det o menar det när du säger det😚
Mimmie