Detta kommer nog några tycka är lite töntigt men det är någonting som jag har mått dåligt av länge. De som har fått veta har jag tvingat att ge mig sitt ord på att inte säga till nån för att jag skäms så mycket. Det har verkligen varit något som fått mig att känna mig.... ja.... vad ska man säga... obekväm? Skamsen? 

Anledningen till att jag färgat min utväxt var 3-4:e vecka under säkert fem års tid är för att jag har blivit gråhårig. Eller  snarare vit. Min pappa var tydligen mer grå än nåt annat när han var 25-26 så jag har fått hans anlag. Nog för att jag har mest min egen hårfärg än vit, men dom vita som finns är alldeles för många för mig. Så jag har varit besatt av att färga utväxten så fort jag sett skymten av utväxt. Har verkligen inte velat att någon ska se det.

Men nu orkar jag inte hålla på så mer. Det är drygt nog att behöva tvätta håret. Så när det ändå är modernt med att färga håret vitt och grått så tänkte jag komma ut ur min garderob. Lämna min röda hårfärg bakom mig. Köra en avfärgningen och anpassa färgningen efter vad som kommer fram.

Nu har hon iaf färgat hela mitt hår till en färg som är så nära min hårfärg man kan komma med förberedelser för vita slingor längre fram. En kall gråbrun färg som passar mig skit bra rent ut sagt! Jag är så himla nöjd. Längesen jag kände mig såhär fin faktiskt. 

Om en månad när jag fått lite utväxt så ska vi göra vita slingor, så att det smälter ihop med utväxten. Jag är SÅ förväntansfull denna gång! Lava jobbar verkligen med hjärtat och gör ingenting halvdant. Dessutom är hon väldigt billig jämfört med andra frisörer, 240kr för en klippning liksom. Gå dit! Ni kommer inte ångra er. 

Före 👆🏼

Efter 👇🏼