Låååååååååång dag

Lilla G's rossliga andning är tillbaka, så 04:50 stördes han så att han vaknade till liv. Mamma zombie blev inte så glad, men vad ska man göra. Fix och don och inom drygt en timma sov han igen. Medan mamma zombies hjärna satt igång och kunde inte somna om. Lika bra då B kom in 06:30 och ville "mycha", han är sååå himla gosig på mornarna. Jag kan lätt skita i sömnen för den stunden på morgonen. Totally worth it!

Lämnade B på fsk, hem för att dona tänkte jag men G's andra tand är på väg ut så det gick inge bra att dona med en halvtskrikande bebis på armen. Aja, ned med han i vagnen och dra till familjeläkaren om den rosslande andningen.
15 min senare än bokad tid tog läkaren emot oss, och han tyckte inte att andningen lät så bra. Stick i fingret på min lilla drama prince 💚 Sen blev det en remiss till barnakuten. "Som vanligt" kändes det som.
G sov när vi var klara hos familjeläkaren och det var ingen panik med andningen så jag gick på en inbokad intervju innan vi åkte till barnakuten, kom dit med fyra minuter tillgodo. Praise the lord för den kalla vinden så de inte såg hur mycket jag egentligen skulle ha svettats!

Efter intervjun var det snabbt hem, packa en ordentligt skötväska till G med alla tänkbara saker. Väcka V som jobbat natt och säga att han får hämta B från fsk. Stackarn hade kommit hem vid åtta och kl.13 väcker jag han, när han ska jobba dubbelpass nästa gång. Dubbelpass på fem timmars sömn. Min hjälte ❤️

Iväg till mamma och låna bilen och sen till barnakuten. Där gick det bra och snabbt, tog bara 2 tim och 15 min. Sist tog det 6 tim så jag blev glatt överraskad med att få komma därifrån! Med 25 min tillgodo för att få träffa V innan han skulle till jobbet dessutom. Lyx!

Barnläkaren tyckte inte att andningen var så farlig, och den hade lugnat sig kraftigt. Tror absolut att de tyckte jag var en hönsmamma som gjorde en höna av en fjäder. Och bättre blev det nog inte av att jag inte gav mig så de inhalerade honom innan vi åkte hem. Men dom får tänka och tro som de vill. Ingen känner min son som jag gör.

Kl.17 satte vi oss och käkade middag (lunch för mig som bara hunnit käka frulle). Sen frågade jag B om vi inte kunde mycha i sängen och det ville han. Vilken tur! Jag är heeeelt slut som människa.
G mår bättre, han ska fortsätta få medicinen han fick när vi skrevs ut från 64:an och det ska räcka. Han somnade själv i sin säng 18:45 (tidigaste läggningen hittills) och nu är det bara sega B kvar. Jag kommer slockna bara jag ser kudden....