Idag var V till familjeläkaren med G, under helgen har hans förkylning eskalerat till riktig slemhosta så hoppades på att få hostmedicin. Istället blev det en tripp till akuten. V kom till mig på jobbet och sa att G måste in, så jag tackade för mig och åkte. V fick va hemma med B, vi visste ju inte om G skulle bli inskriven igen.
På förundersökningen såg allt bra ut. Han syresätte sig bra, vägde 10.080kg och även fast han rosslade högt så var han pigg och pratglad. Han fick inhaleras några vändor och läkarna lyssnade på hur bra medicinerna tog. Tror vi var där 4-5 tim. Inte vårt rekord men segt! Särskilt när vi var där ca kl.16-20 och G brukar lägga sig för natten vid 18:30. Istället blev det en powernap då och sen en inhalering, åka till närmsta apotek och hämta ut nya medicinen och sen hem.

Läkaren konstaterade att G har förkylningsastma. Detta var tredje besöket där andningen var så pass illa, och har man tre såna besök inom ett år där förkylningen är så jobbig så klassas det som förkylningsastma. Så nu har G två mediciner att ta när han insjuknar, och de ska förhoppningsvis göra så han kan få vara frisk mer än nån vecka bara. Stackarn har varit mer förkyld än frisk i sitt snart åtta månaders långa liv... Hemskt.. Men jag "tröstar" mig i att han inte vet annat. Han har ju i stort sätt varit förkyld hela sitt liv så han tror nog att det är såhär det ska va. Jätte sorgligt för oss som vet annat, men han är ju så glad så han störs nog inte som vi skulle göra. Hoppas jag...

Läkaren glömde sin lyssnar-mojäng precis framför mig... kunde inte låta bli att prova dom och provlyssna på G's andning då. Lät mycket högre än vad jag trodde det skulle göra!