Så igår när jag vakna hade jag apont i båda knäna. Det var lite vingligt och läskigt att gå nedför trappen med B i famnen, men det gick ju bra. Så vi käkade lite frulle, vilade och tänkte sen att Äh, en promenad gör säkert bara bra! Att vila är inte alltid bästa medicinen som folk ofta vill att det är. På med skorna och ut i finvädret, sattsade på en kortare sträcka iaf. Och fyfaaan va ont det gjorde i backarna! Kändes som knäna gjort sitt. Gått i pension och inte tänkte fungera mera.

Så nu är det mini-promenader ett tag framöver. Förjävla tråkigt.... Får se vad svanken säger om träning på enbart överkroppen. Men idag får det nog bli tråkvila.